Skillnaden mellan K2 och K3 | Vilken passar ditt bolag

K2 och K3 är de två regelverken som styr hur ett aktiebolag upprättar sin årsredovisning. K3 är huvudregelverket och gäller som standard. K2 är det förenklade alternativet som mindre företag aktivt kan välja. De allra flesta mindre aktiebolag i Sverige har rätt att tillämpa K2, och för bolag med enkel verksamhet är det oftast det smidigare valet.

Gränsvärden för att få använda K2

Ett aktiebolag får upprätta sin årsredovisning enligt K2 om det räknas som ett mindre företag enligt årsredovisningslagen. Det innebär att bolaget inte ska överstiga mer än ett av följande tre gränsvärden under de två senaste räkenskapsåren: 50 anställda i medeltal, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Överstiger bolaget två av tre gränser under båda åren klassas det som ett större företag och måste tillämpa K3.

I praktiken innebär det att den stora majoriteten av svenska aktiebolag kvalificerar sig för K2. De flesta enmans- och fåmansbolag ligger långt under gränsvärdena.

De viktigaste skillnaderna

I K2 får du använda schablonmässiga avskrivningstider och behöver inte dela upp tillgångar i komponenter. I K3 krävs komponentavskrivning på fastigheter, vilket innebär att varje väsentlig del av byggnaden, till exempel tak, stomme och installationer, skrivs av separat. Det ger en mer rättvisande bild men kräver betydligt mer arbete.

K2 kräver färre noter i årsredovisningen och en enklare förvaltningsberättelse. Uppskjuten skatt hanteras inte alls i K2, medan K3 kräver att bolaget redovisar temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden. Kassaflödesanalys är frivillig i K2 men kan vara obligatorisk i K3 för större bolag.

Fördelar och nackdelar med K2

K2 är enklare att tillämpa, snabbare att upprätta och kräver mindre kunskap om redovisning. Det passar bolag med enkel verksamhet, inga fastigheter och inga komplicerade finansiella instrument. Nackdelen är att K2 inte alltid ger den mest rättvisande bilden av bolagets ekonomi, och i vissa fall kan K3 vara mer fördelaktigt ur skattesynpunkt.

Det klassiska exemplet är fastighetsbolag. Med K3 kan bolaget tillämpa komponentavskrivning och ofta få högre avskrivningar, vilket sänker skatten. Med K2 används schablonmässiga avskrivningstider som i regel ger lägre avskrivningsbelopp. Äger bolaget fastigheter bör man alltid analysera vilket regelverk som ger bäst utfall.

Nya regler från 2026

Från och med räkenskapsår som börjar 2026 eller senare snävas K2 in ytterligare. Bolag med utländska filialer, kryptotillgångar eller konvertibla lån kommer inte längre att kunna tillämpa K2 utan måste gå över till K3. Det innebär att den grupp bolag som kan använda K2 blir något mindre, men för den typiska småföretagaren med enkel verksamhet ändras ingenting.

Tumregel

Har bolaget enkel verksamhet utan fastigheter, utländska filialer eller komplicerade tillgångar är K2 nästan alltid det rätta valet. Det sparar tid, minskar risken för fel och gör att du kan upprätta årsredovisningen snabbare. Vår guide om att göra årsredovisningen själv visar vad som ingår och hur du kommer igång. Med ett verktyg som DigitalK2 skapas en K2-årsredovisning automatiskt utifrån din SIE4-fil, och du kan skicka in den digitalt till Bolagsverket på under en timme.